COCKERGLÄDJE = COCKERÄGARENS GLÄDJE
Lycka (för cockern) är
att... |
Lycka (för oss tvåbenta)
är att... |
...springa lös i skog och mark... |
...hela skogen, kardborrar och kvistar, sitter fast
i pälsen, vid hemkomsten... |
...rulla i snö, mossa och gräs... |
...mindre väldoftande saker, har rullats i
och schamponering är ett måste... |
...bada och simma i sjö och hav... |
...bada i gyttjepölar och vattenfyllda diken,
är lika härligt, dock ej badet som följer... |
...gräva hål i marken... |
...hitta ett större hål i trädgården,
där cockern utan svårighet, kan gömma sig ... |
...apportera... |
...vara positiv, då en död
skata, eller något annat, sticker ut ur munnen... |
...köra agility... |
...med andnöd och flås, försöka
komma ikapp, för att lyckas ta sig till mål... |
...göra tunnlar i nyfallen snö... |
...lyckas komma hem, när snöbollar
på öron och tassar, gjort cockern totalt orörlig... |
...vara nära och gossa ... |
...cockern är alltid lika glad att se dig,
speciellt när ovan nämnda kriterier, är uppfyllda... |
RASSTANDARD
HEMLAND |
England |
BAKGRUND ÄNDAMÅL |
Cocker spaniel kan räkna sin bakgrund till
de spanielar, som tidigt förekom som gårdshundar
i England.
Ur dessa utvecklades efter hand familjespanielar,
som främst kom att användas som stötande apporterande
fågelhundar.
Man skilde tidigt mellan vatten och landspanielar och delade
upp de senare i
"setting spaniel", föregångare till våra
dagars setter,
"springer spaniel" som är föregångare
till dagens springer spaniel och "övriga spanielar".
Dessa övriga fick så småningom beteckningen
"cocking spaniels",
eftersom hundarna främst användes vid morkullejakt
( eng. woodcock=morkulla )
Under rasens utveckling har stora typförändringar
skett
och man anser att den moderna typen av cocker spaniel,
slog igenom i samband med Cruft utställningen i London
1905.
På 1930-talet accepterades slutligen samtliga de färger
som rasstandarden nu föreskriver.
Cocker spaniel är en av världens mest populära
och uppskattade hundraser. |
HELHETSINTRYCK |
Cocker spanieln är en glad, sportig, välbalanserad,
kompakt och kraftigt byggd hund.
Mankhöjden är ungefär lika med längden från
manken till svansroten.
Typiskt för cocker spaniel är en medfödd gladlynthet
samt en ständigt viftande svans med typiskt ivriga rörelser,
speciellt då hunden följer ett spår utan att
vika för den mest oländiga terräng.
Den är vänlig och tillgiven, fylld av energi och livsglädje.
|
HUVUD |
Skallen skall vara välutvecklad, fint utmejslad
och får varken vara för smal eller för grov.
Kindbenen får inte vara framträdande.
Nospartiet skall vara kvadratiskt, stopet skall vara väl
markerat och ligga mitt emellan nosspets och nackknöl.
Nosspetsen skall vara tillräckligt bred för att ge
utrymme för cocker spanielns högt utvecklade luktorgan.
|
ÖGON |
Ögonen skall vara uttrycksfulla, men inte
framträdande.
Färgen skall vara mörkt brun eller brun, aldrig ljus.
Om pälsen är leverfärgad, liver roan eller lever
och vit,
skall ögonen vara hasselnötsbruna i harmoni med pälsfärgen.
Ögonlocksränderna skall vara åtliggande.
Uttrycket skall vara intelligent och milt, men ändå
vaket livligt och glatt.
|
ÖRON |
Öronen skall vara droppformade och lågt
ansatta i höjd med ögonen.
Öronlappen skall vara tunn och nå till nosspetsen.
Öronen skall vara väl täckta av långt,
silkesaktigt och rakt hår. |
BETT |
Käkarna skall vara starka med perfekt,
regelbundet och komplett saxbett. |
HALS |
Halsen skall vara medellång och muskulös.
Den skall vara väl ansatt i ett vackert sluttande skulderparti.
Torr hals. |
KROPP |
Kroppen skall vara stark och kompakt.
Bröstkorgen skall vara välutvecklad med djup bringa,
varken för bred eller för smal i fronten.
Revbenen skall vara väl välvda.
Länden skall vara kort, bred och stadig.
Ryggen skall slutta svagt från slutet av ländpartiet
till svansansättningen. |
FRAM- BAK- BEN |
Skuldrorna skall vara flata och sluttande.
Frambenen skall vara raka med bra benstomme och tillräckligt
korta för att ge koncentrerad kraft men inte så korta
att det inverkar menligt på de mycket goda prestationer
som man kan förvänta sig av denna utomordentliga jakthund.
Bakpartiet skall vara brett, väl rundat och mycket muskulöst.
Bakbenen skall ha bra benstomme, välvinklade knäleder
och lågt ansatt has,
för att kunna ge ett bra påskjut. |
TASSAR |
Tassarna skall vara fasta, kattlika och ha tjocka
trampdynor. |
SVANS |
Svansen skall vara ansatt något under rygglinjen.
Den skall bäras glatt och i rygglinjens förlängning,
aldrig högre.
OBS! Fr o m 1989 är kupering förbjudet! |
RÖRELSER |
Rörelserna ska vara parallella och stabila,
täcka mycket mark och ha kraftigt påskjut. |
PÄLS |
Pälsen är slät, silkesaktig, aldrig
sträv eller vågig, inte alltför riklig och aldrig
lockig.
Fanorna skall vara rikliga på frambenen, kroppen och bakbenen
ovanför hasen. |
FÄRG |
Alla färger är tillåtna.
Hos enfärgade cocker spaniels får vitt förekomma
endast på bröstet. |
MANKHÖJD |
Mankhöjd för hanhund 39-41 cm.
Mankhöjd för tikar 38-39 cm. |
VIKT |
Vikten mellan 13 och 15 kg. |
FEL |
Varje avvikelse från standarden är fel
och skall bedömas i förhållande till hundens förtjänster,
helhetsintryck och konstitution. |
TESTIKLAR |
Hos hanhundar måste båda testiklarna
vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. |
|
|
|
Copyright
© Dario Lentini
|